E-demokrati

Föreläsning om E-demokrati

Föreläsning om E-demokrati

Projektet om E-demokrati ”Att bidra till ett elektroniskt demokratiskt samhälle” genomfördes av Bosnien och Hercegovinas Kvinnoriksförbund med stöd av UngdomsstyrelsenKvinnors organisering.

Samarbetspartner:

Projektperioden:

  • den 1 december 2009 – den 1 december 2010

Projektförfattare/projektansvarig/projektledare:

Projektet startades för att stärka synlighet, inflytanden och delaktighet i samhället av kvinnor med utländsk bakgrund, dvs. kvinnor som är ”kraftigt underrepresenterade bland dem som syns i medierna” (SOU 2007:102, s. 101).

De flesta organisationer som finns idag måste bestämma sig för hur de ska använda Internet och elektronisk kommunikation för att representera och främja sina egna intressen. De organisationer som inte gör så under de kommande åren kanske inte existerar om tio år.

Det betonar Steven L. Clift i artikeln ”Att bygga upp medborgarbaserade elektroniska demokratiska grupper”.1

Föreläsning om E-demokrati

Föreläsning om E-demokrati

Om Elektronisk demokrati

Detta handlar om verklig demokrati. Elektronisk demokrati är inte någon föreställning om ett framtida tillstånd utan helt enkelt dagens demokrati med ett tillskott av människor som använder informationsnätverken och teknologin som ett verktyg för sitt deltagande i demokratin.

Så förklarar Steven L. Clift i sin artikel ”Att bygga upp medborgarbaserade elektroniska demokratiska grupper”.2

När Internet kom trodde man att vem som helst kan föra ut sitt budskap och ta del i samhällsdebatten. Men hemsidor kräver kunskap i att koda html, inget man lär sig så snabbt. Elektronisk demokrati förutsätter i princip olika deltagare som replikerar på varandras tilltal och ett avancerat kommunikationsverktyg (kommunikationsmedel) som möjliggör den verkliga demokratin, de mångas styre, utan att kräva någon större datakunskap.

Rollen som produktionsmedel hade i det industriella samhället motsvarar rollen av kommunikationsmedel i vårt nutida samhälle, även kallad det postindustriella, postmoderna eller det virtuella samhället. Men det blir allt tydligare att det handlar om marknadssamhället.

Hos vissa författare betonas kommunikation till den grad att man får intrycket att makten över kommunikationen är själva Makten.

Målsättningen med ’elektronisk demokrati’ – större politiskt inflytande för medborgarna – visar att maktfrågan är central,

betonar Anders R. Olsson i demokratiutredningen ”Elektronisk demokrati”.3

Maktutövning är utan tvivel en viktig del av kommunikationen. Särskilt idag, när medborgarna genomsnittligt sett är allt kunnigare, alltmer välutbildade och medvetna.

IT-samhället bygger, i både USA:s och EU:s tappningar, på en marknadsliberal föreställning om ’information’ som en vara bland andra varor. Samtidigt är medborgarnas tillgång till information om sitt samhälle/sin värld förutsättningen för en fungerande demokrati. Motsättningen är grundläggande. Ju mer av den politiskt relevanta informationen som köps/säljs på marknadens villkor och ju starkare kontroll som tillerkänns ’ägaren’ till sådan information, desto svårare blir det för ekonomiskt svaga medborgare att hävda sig i den demokratiska processen.4

Medierna reduceras till kommers, tittaren/läsaren till konsument. Det senare årens kritik och mer eller mindre artikulerade missnöje bör nog delvis ses mot just den bakgrunden. I det långa loppet är ingen människa tillfreds med att bara betraktas som möjlig köpare. Hon vill vara mer, bland annat myndig samhällsmedlem: verklig medborgare. Som sådan vill hon att medierna ska vara källa till upplysning, plats för dialog, möjlighet till skratt,

framhäver Mikael Löfgren i inledningen av boken ”All makt åt medierna”.5

Källa:
1 Statskontoret, 1998: ”Offentlig förvaltning och demokrati i informationssamhället (1998:2)”. s. 45–57.
2 Ibid.
3 SOU 1999:12: Olsson, Anders R., 1999: Elektronisk demokrati. Demokratiutredningens skrift nr 16. s. 36. 2009-02-25 http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/1278
4 Ibid. s. 12.
5 McChesney, Robert W., 2001: All makt åt medierna eller : Ge folk vad folk vill ha? Stockholm : Bokförl. DN. s. 12.
Sidan uppdaterad: 2012-04-02

Detta inlägg finns även tillgängligt på: Bosniska