Sarajevo förblir, allt annat går förbi

6 apr, 2012 |
En pojke med cykel under Sarajevos belägring (Foto: AFP, den 16 juli 1992)

En pojke med cykel under Sarajevos belägring (Foto: AFP, den 16 juli 1992)

Källa :: Klix.ba :: Sarajevo će biti, sve drugo će proći :: den 6 april 2012

Den 6 april, det viktigaste datumet i stadens historia.

Idag är det 20 år sedan den 44-månaders långa belägringen av Sarajevo började och 67 år sedan Sarajevo befriades av de fascistiska styrkorna.

Det var den längsta belägringen av en stad i modern europeisk historia. Under belägringen dödades mer än 11 000 människor, varav mer än 1 600 barn. Under dessa 1 425 dagar har aggressorn från de omgivande bergen avfyrat nästan en halv miljon missiler på Sarajevo, mest den 22 juli 1993, till och med 3 777 granater.

Målen var sjukhusen Koševo, Jezero och det militära sjukhuset, tidningen Oslobođenjes byggnad, tv-huset, tv-tornet, spårvagnar, hotellen Bristol och Europa, universitetsbyggnaderna, kyrkogårdarna, rådhus, religiösa byggnader, regeringsbyggnaden…

Början av belägringen präglades av döden av de två första offren i Sarajevo. De var Suada Dilberović och Olga Sučić som dödades av en prickskytt på bron Vrbanja över floden Miljacka. Till deras minne bär denna bro numera namnet Bron av Suada Dilberović och Olga Sučić.

Staden var utan el, värme, vatten, läkemedel och andra medicinska förnödenheter. Däremot, kunde inte fiendestyrkorna under denna tid erövra staden tack vare det heroiska försvaret av Sarajevo, företrädesvis av Republiken Bosnien och Hercegovinas armé. Efter undertecknandet av Daytonavtalet och stabiliseringsperioden av staten och staden har det bosnisk-hercegovinska styret utsett den 29 februari 1996 som det officiella datumet för slutet av Sarajevos belägring.

Under några kommande år återuppbyggdes Sarajevo. Det var knappast en byggnad utan skador. Ruinerna var i hela staden, kulhål var vanliga.

För terrorn, krypskytt- och granatbeskjutning av civila under belägringen av Sarajevo dömdes f.d. hög befälhavare för bosnienserbiska styrkor general Stanislav Galić till livstids fängelse, medan Dragomir Milošević, en annan befälhavare för bosnienserbiska styrkor, dömdes till 29-års fängelse. Radovan Karadžić, den politiska inspiratören för belägringen av Sarajevo, är för närvarande inför rätta i Haagtribunalen.

Under domen sa domare Patrick Robinson: ”Det fanns ingen säker plats i Sarajevo… Man kunde råkat illa ut när som helst och var som helst.”

Den internationella krigstribunalen beskrev belägringen som ”en så ökänd episod av konflikten i forna Jugoslavien att man måste gå tillbaka till andra världskriget för att hitta en parallell i Europas historia.”

”Sedan dess har ingen professionell armé genomfört en så obeveklig våldskampanj mot befolkningen av en europeisk stad för att få dem tillbaka till medeltida berövande tillstånd där de var i ständig dödsfruktan. Under perioden som omfattas av detta åtal fanns det ingen säker plats för sarajevoborna, varken hemma eller i skolan eller på sjukhuset… av avsiktliga attack” sades i Haagtribunalen.

Svensk översättning av Haris Tucaković

Detta inlägg finns även tillgängligt på: Bosniska